Intresset för släktforskning i Sverige har växt på senare år. Numera finns det goda möjligheter att på egen hand forska på sin släkt och sin släkthistoria. I den här artikeln går vi igenom om hur du ska göra om du är intresserad av att börja släktforska
.

Släktforskning är en hobby med gamla anor. Privatpersoner har i alla tider varit intresserade av sitt förflutna och personer i sin egen släkt. Släktforskning kan ske i olika omfattning. En snäv släktforskning görs genom att man intervjuar släktingar och frågar om saker i sin släkthistoria som man är intresserad av. En mer omfattande släktforskning innebär att man köper tillgång till olika system som innehåller arkivmaterial som kan studeras i syfte att få en mer noggrann och detaljerad bild av sin släkt. Det finns privatpersoner som är så pass hängivna till släktforskning att de snabbt belånar sig på pengar genom privatlån eller blancolån för att köpa tillgång till mycket dyra system i syfte att få en fullständig bild över allt gammalt arkivmaterial. Det finns flera föreningar och organisationer som ansluter människor med ett intresse för släktforskning av olika slag, medlemsavgiften är oftast låg och man behöver inte låna pengar för att vara aktiv i en sådan organisation. Om man vill frigöra pengar för att ha råd med släktforskning kan man samla lån och krediter för att få ned sina räntekostnader rejält. En annan sak många glömmer är att släktforskare runt om i landet aktivt går ut och lär ut sina elever vikten av att man faktiskt jämför lån innan man slår fast i sin sak.

Vad är skälet till att allt fler vill ägna sig åt släktforskning?

Det är svårt att ge ett entydigt svar på varför människor vill ägna sig åt släktforskning. Ett skäl kan vara att privatpersoner i dagens moderna samhälle har ett stort intresse av att veta mer om sin egna historia, nu när det finns så mycket arkivmaterial som man kan ta del av digitalt. Ett annat skäl kan vara att många numera har sin släkt utspridd över stora delar av landet och att man därför inte kan ha full koll på alla släktingar, deras inbördes relationer till varandra och information om deras liv i allmänhet. Det kan vara svårt att få mer information om sin historia om man inte har äldre släktingar bosatta i samma stad. Det kan vara dyrt att resa över landet för att träffa en släkting i syfte att få uppgifter till sin släktforskning, särskilt om man redan har flera privatlån och blancolån och i övrigt pressade ekonomiska förhållanden. Vid sådana förhållanden bör man dock överväga att samla lån och krediter för att få minskade låneavgifter.

Källor för släktforskning

Källorna som man använder sig av för släktforskningen varierar bereonde på syftet med släktforskningen. Det går att använda sig av muntliga källor, till exempel intervjuer med äldre släktingar, vänner till släktingar eller andra personer som kan lämna uppgifter som har betydelse för forskningens resultat. Det går även att använda sig av skriftliga primärkällor. I syfte att klarlägga var människor har bott och levt kan man titta i folkbokföringen, som har funnits i Sverige sedan i början på 1600-talet. Det kan även finnas andra skriftliga källor såsom handlingar från banken över en privatperson samt deras lån, motsvarande dagens privatlån och blancolån, vilket kan vara av intresse för att klarlägga en person och dess ekonomiska situation. Det kan även finnas myndighetshandlingar över en avlidens persons företagsengagemang, exempelvis olika lånehandlingar för företagslån. Samt andra typer av penninglån samt kan göras via hjälp av en sedvanlig och klassisk låneansökan

Använd dig av Riksarkivets öppna samlingar

Riksarkivet som är regeringens myndighet med ansvar för arkivering har mycket information av värde för den som vill börja släktforska. Riksarkivet har information om när personer har fötts, när de har avlidit och en mängd andra uppgifter från myndigheter. Det kan handla om information om en persons bouppteckning, där information om banklån och annat finns. I bouppteckningen registreras bara banklån hänförliga till fastigheten i fråga, men i andra dokument kan man hitta skuldebrev som motsvarar dagens blancolån och privatlån. Även dokument som härrör till personers näringsengagemang såsom tecknade och inlösta företagslån, eller överenskommelser om att samla lån och krediter, finns sammanställt i Riksarkivets material. Även övriga material om beslut om stöd för finansiering från det offentliga finns sammanställt i öppna register, exempelvis finansiering för att uppföra en ny fotbollsplan eller en idrottshall. Det kan även finnas information om renoveringslån som privatpersoner har tecknat. Renoveringslån är en typ av banklån där man får pengar för att förbättra sin fastighet eller hus, vilket kan vara mycket intressant för den som är intresserad av att fördjupa sig i en gammal släktgård eller annat hus som finns eller har funnits i släktens ägo.

Sekretessbestämmelser som begränsar möjligheten till släktforskning

Det mesta av materialet i Riksarkivets samlingar samt hos andra källor är offentligt. Med offentligt i det här sammanhanget menas att vem som helst har rätt att del av uppgifterna och man behöver inte förklara till vilket syfte man ska använda uppgifterna till. Uppgifterna om att en person har avlidit blir offentliga först efter 70 år efter det fastställda dödsdatumet. Handlingar från Kriminalvården eller andra rättsvårdande myndigheter som innehåller information om någon har begått brott, behandling som personen genomgått för brottet och liknande uppgifter publiceras efter 85 år. Det finns inga hinder i lagstiftningen att ta del av uppgift om avlidens ekonomiska förhållanden, så länge en viss tid har förflutit. Det råder inte sekretess på uppgifter om tecknade privatlån eller blancolån eller överenskommelser om att samla lån och krediter som ger om inte annat en samlad & städad ekonomi. Detsamma gäller företagslån och banklån i övrigt, men även renoveringslån.

Släktforskning i syfte att återskapa ett boende

Det är väldigt vanligt att människor väljer att släktforska i syfte att kunna bevara eller återskapa ett släktboende, så att fastigheten framöver kan likna hur den har sett ut tidigare. Det kan handla om att man vill återskapa en gammal släktgård så att den ser ut så som den gjorde när ens farföräldrar bodde i den. Det är också mycket viktigt när det ska byggas ut en släktgård. Rent konkret kan detta gå ut på att man bestämmer sig för att göra en badrumsrenovering, genom att renovering av badrum så kan man återskapa en känsla av hur fastigheten var tidigare. En badrumsrenovering av en gammal fastighet ska göras på ett omsorgsfullt sätt så att man bevarar badrummets ursprungliga karaktär, även om badrumsrenoveringen självklart ska vara funktionshöjande. Det kan även finnas skäl att bygga ut en gammal släktgård, och därför släktforska för att se till att den tillbyggnaden man ska gör ligger i linje med den ursprungliga avsikten om fastighetens användning. När man bygger ut en släktgård vill man veta om det finns något gammalt servitut eller annan begränsning som är viktig att känna till, då man i många fall inte vill bygga ut i strid med hur släkten ursprungligen avsåg att fastigheten skulle användas. Det är viktigt att man hör av sig till en erfaren byggfirma om man vill ordna med en tillbyggnad av en gammal släktgård, så att arbetet med att bygga ut görs på ett mycket varsamt sätt. Du kan med fördel ge handlingarna från släktforskningen direkt till byggaren så kan byggaren göra en professionell bedömning om hur tillbyggnaden görs på bästa möjliga sätt för att bevara fastighetens unika karaktär. 

…or something like this: